{"id":13536,"date":"2019-06-26T14:45:24","date_gmt":"2019-06-26T13:45:24","guid":{"rendered":"http:\/\/aomoi.net\/blogg\/?p=13536"},"modified":"2019-06-26T14:45:24","modified_gmt":"2019-06-26T13:45:24","slug":"nytt-svensk-katolsk-missale-i-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/2019\/06\/nytt-svensk-katolsk-missale-i-2013\/","title":{"rendered":"Nytt svensk katolsk missale i 2013"},"content":{"rendered":"<p>Jeg jobber n\u00e5 med revideringen av det norske (katolske) missalet (<a href=\"https:\/\/liturgikommisjonen.katolsk.no\/det-arbeides-med\/missale\/\">mer om det her<\/a>), og unders\u00f8kte i den forbindelse hva som har skjedd i Sverige. En noks\u00e5 grundig artikkel om dette arbeidet <a href=\"http:\/\/signum.se\/romersk-liturgi-i-ny-svensk-drakt\/\">kan leses her<\/a>, og jeg tar med et utdrag av artikkelen: <em>(Jeg la ogs\u00e5 merke til at  svenskene ikke hadde revidert noen av de gamle b\u00f8nnene og prefasjonene fra sin noe friere oversatte 1987-utgave &#8211; se uthevet tekst under.)<\/em><\/p>\n<blockquote><p>\u00c5r 2013 tar Stockholms katolska stift (och svensktalande katoliker i Finland) nya liturgiska b\u00f6cker i bruk: en ny version av m\u00e4ssans ordning, samt fj\u00e4rde upplagan av Cecilia. Katolsk gudstj\u00e4nstbok. Syftet \u00e4r att ytterligare f\u00f6rverkliga Andra Vatikankonciliets vision av en levande och livgivande liturgi. &#8230;<\/p>\n<p>I Stockholms katolska stift framst\u00e4llde p\u00e5 1970-talet den nyinr\u00e4ttade Katolska liturgiska n\u00e4mnden (KLN), under ledning av jesuitpater Paul Schmidt och benediktinpater Andreas Rask, de f\u00f6rsta \u00f6vers\u00e4ttningarna av m\u00e4ssans fasta och varierande delar samt de viktigaste sakramenten i stencilerade provupplagor. Arbetet ledde fram till den f\u00f6rsta officiella upplagan av missalet (med Anders Ekenberg som huvudredakt\u00f6r och upphov till recitationsmelodierna, och med Anders Piltz som huvudansvarig f\u00f6r orationerna). Altarboken, Missale enligt p\u00e5ven Paulus VI:s apostoliska konstitution Missale Romanum av den 3 april 1969, approberades av Rom 1987, och dess m\u00e4ssordning ing\u00e5r i Cecilia. Katolsk psalmbok, tredje, fullst\u00e4ndigt omarbetade upplagan med ekumenisk psalmboksdel, utgiven samma \u00e5r. \u2026. KLN utgav 1989 en t\u00e4mligen fullst\u00e4ndig folkm\u00e4ssbok, M\u00e4ssbok. M\u00e4ssans ordning och b\u00f6ner samt l\u00e4sningarna f\u00f6r s\u00f6n- och helgdagar, som t\u00e4ckte de flesta behov och i n\u00f6dfall kunde anv\u00e4ndas som altarbok.<\/p>\n<p>Dessa upplagor av m\u00e4ssb\u00f6ckerna och Cecilia \u00e4r sedan 1990-talet om\u00f6jliga att f\u00e5 tag i, inte ens antikvariskt. \u2026  Samtidigt har det katolska helgon\u00e5ret berikats med \u00e5tskilliga nya firningsdagar. Tv\u00e5 nya upplagor av Missale Romanum har utkommit, inklusive sex nya eukaristib\u00f6ner, en rad nya orationer samt en ny, mer detaljerad introduktion.<\/p>\n<p>Men framf\u00f6r allt: nya och striktare principer f\u00f6r liturgisk \u00f6vers\u00e4ttning utf\u00e4rdades av den romerska Gudstj\u00e4nstkongregationen 2001 i instruktionen Liturgiam authenticam, som syftar till att g\u00f6ra den romerska m\u00e4ssriten s\u00e5 likartad som m\u00f6jligt p\u00e5 v\u00e4rldens m\u00e5nga spr\u00e5k. Katoliken skall k\u00e4nna igen sig \u00f6verallt i v\u00e4rlden. Man hade nu fr\u00e5ng\u00e5tt Comme le pr\u00e9voit och insisterade p\u00e5 st\u00f6rre trohet mot latinet: inte bara substansen skulle \u00e5terges, utan helst ocks\u00e5 enskilda begrepp och originalsyntax. Denna ov\u00e4ntade dagorder blev p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll en kalldusch. Den tyskspr\u00e5kiga liturgikommissionen beg\u00e4rde sitt avsked. Efter stor turbulens togs ett engelskspr\u00e5kigt missale i bruk i advent 2010, efter direkt ingripande fr\u00e5n Rom.<\/p>\n<p>I detta nya l\u00e4ge visade det sig om\u00f6jligt att i Sverige trycka om de befintliga gudstj\u00e4nstb\u00f6ckerna. KLN fick i uppdrag att framst\u00e4lla ett nytt altarmissale och en fj\u00e4rde upplaga av Cecilia, med underrubriken Katolsk gudstj\u00e4nstbok. Den skulle inneh\u00e5lla ocks\u00e5 bibell\u00e4sningarna f\u00f6r kyrko\u00e5ret, k\u00e4rntexterna i de \u00f6vriga sakramenten samt en kortfattad b\u00f6nbok f\u00f6r enskilt bruk. Ett s\u00e5 gott som tryckf\u00e4rdigt manus f\u00f6rel\u00e5g 2005, d\u00e5 oanade komplikationer tillst\u00f6tte, n\u00e4r Liturgiam authenticam skulle implementeras. Dessa problem m\u00e5ste f\u00f6rst l\u00f6sas.<\/p>\n<p>Detta g\u00e4llde \u00e4ven bibel\u00f6vers\u00e4ttningen. Instruktionen hade utkommit femton m\u00e5nader efter publiceringen av den svenska Bibel 2000, och kanoniska lagen f\u00f6rpliktar de liturgiska kommissionerna att r\u00e4tta sig efter de romerska riktlinjerna. Dessa s\u00e4ger att bibeltexterna i liturgin h\u00e4mtas ur en \u00f6vers\u00e4ttning gjord fr\u00e5n Bibelns grundspr\u00e5k enligt etablerade exegetiska principer och utifr\u00e5n de vetenskapliga standardutg\u00e5vorna. Men d\u00e4r valet av l\u00e4sart eller tolkning inte \u00e4r sj\u00e4lvklart eller d\u00e4r grundtexten \u00e4r korrupt (vilket \u00e4r fallet p\u00e5 \u00e5tskilliga st\u00e4llen, s\u00e4rskilt i GT) skall man konsultera den officiella latinska \u00f6vers\u00e4ttningen av Bibeln, Nova vulgata bibliorum sacrorum editio, andra upplagan 1998 (andra tryckningen 2005). Denna latinska utg\u00e5va bygger p\u00e5 nutida exegetisk konsensus, respekterar bibellatinets syntaktiska egenheter (traditionen fr\u00e5n Hieronymus) och \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r liturgins och f\u00f6rkunnelsens kristologiska tolkning av GT. Den nya Vulgata skall dock inte anv\u00e4ndas som grundtext utan betraktas som vetenskapligt och teologihistoriskt hj\u00e4lpmedel. Man beh\u00f6ver aldrig av konfessionella sk\u00e4l v\u00e4lja andra \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e4n vad exegeterna normalt anser vara originalmeningen. D\u00e4remot skall man i m\u00f6jligaste m\u00e5n bibeh\u00e5lla bibliska idiom (av typ k\u00f6tt, sj\u00e4l, vandra, etc.), antropomorfa metaforer f\u00f6r Gud (arm, mun, ande, etc.), vara \u00f6ppen f\u00f6r kristologisk l\u00e4sning och sl\u00e5 vakt om kontinuiteten mellan NT och nutida kristet liv (grekiskans ekkles\u00eda skall \u00e5terges kyrka, etc.). Det b\u00f6r allts\u00e5 heta \u201dOrdet blev k\u00f6tt\u201d (Joh 1:14) och inget annat, enligt instruktionen. Det \u00e4r f\u00f6rkunnarens, inte \u00f6vers\u00e4ttarens, sak att f\u00f6rklara vad \u201dk\u00f6tt\u201d betyder i sammanhanget, enligt detta resonemang.<\/p>\n<p>Det svenska missalet fick allts\u00e5 i grunden omarbetas efter nya principer. I juni 2007 f\u00f6rhandlade KLN (Ekenberg, Piltz) i Rom med Gudstj\u00e4nstkongregationen (Ward, H\u00fcnseler). <strong>Vi \u00e5lades att till\u00e4mpa Liturgiam authenticam strikt. Dock fick vi tillst\u00e5nd att p\u00e5 nytt trycka de cirka 1 600 orationerna och de 81 prefationerna i samma version som 1987, allts\u00e5 \u00f6versatta enligt dittills r\u00e5dande principer.<\/strong> Man st\u00e4llde i Rom fr\u00e5gan om upphovsr\u00e4tten till bibeltexten utgjorde en komplikation i Sverige, s\u00e5 som fallet varit p\u00e5 n\u00e5gra andra st\u00e4llen i v\u00e4rlden (d\u00e4r man l\u00f6st problemet genom en Catholic Version av en etablerad standard\u00f6vers\u00e4ttning). Vi svarade att vi var medvetna om problemet men hoppades att det inte skulle visa sig o\u00f6verstigligt.<\/p>\n<p>Efter \u00e5tskilliga turer och ett omfattande, bortkastat (men bildande!) merarbete visade det sig om\u00f6jligt att finna en l\u00f6sning som tillfredsst\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l Gudstj\u00e4nstkongregationen som Svenska Bibels\u00e4llskapet, innehavaren av upphovsr\u00e4tten till Bibel 2000. Det \u00e4r i nul\u00e4get orealistiskt att hoppas p\u00e5 acceptans f\u00f6r en genomarbetad katolsk version av Bibel 2000; Svenska Bibels\u00e4llskapet har tidigare sagt nej till en judisk bearbetning av GT. Till slut fick stiftet romersk dispens fr\u00e5n instruktionen vad betr\u00e4ffar bibeltexterna \u201dtills en l\u00f6sning n\u00e5s\u201d. Bibell\u00e4sningar tas d\u00e4rf\u00f6r inte med i nya Cecilia, endast uppgifter i sifferform med inneh\u00e5llsrubriker av typen \u201dDet kommande fridsriket\u201d, \u201dDen f\u00f6rlorade sonen\u201d, etc. Ing\u00e5ngs- och kommunionantifoner samt dagens tre orationer \u00e5terges dock fullst\u00e4ndigt.<\/p>\n<p>En enk\u00e4t bland landets katolska f\u00f6rsamlingar 2001\u20132002 visade att ungef\u00e4r h\u00e4lften av den ekumeniska psalmboksdelen anv\u00e4ndes men att s\u00e5nger saknades f\u00f6r viktiga gudstj\u00e4nsttillf\u00e4llen: Herrens dop, f\u00f6rra h\u00e4lften av fastetiden (som inte \u00e4r en passionstid utan betonar dopets f\u00f6rpliktelser och trons kamp), Kristi kropps och blods h\u00f6gtid med dess andakter och processioner, Jesu hj\u00e4rta, de m\u00e5nga Mariadagarna, Josef, Korsets upph\u00f6jelse, Alla sj\u00e4lar, f\u00f6r att n\u00e4mna de viktigaste. Den musikaliska sv\u00e5righetsgraden i 1987 \u00e5rs Cecilia var ibland f\u00f6r h\u00f6g. Vad sjunger man p\u00e5 Johannes d\u00f6parens dag (och p\u00e5 hans martyrium 29 augusti), om man inte vill h\u00f6ra sommarpsalmerna \u00e4n en g\u00e5ng? Det fanns f\u00f6r m\u00e5nga os\u00e5ngbara melodier, menade man: utomordentliga texter har f\u00f6rblivit oanv\u00e4nda p\u00e5 grund av alltf\u00f6r motstr\u00e4viga melodier. &#8230;<\/p><\/blockquote>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jeg jobber n\u00e5 med revideringen av det norske (katolske) missalet (mer om det her), og unders\u00f8kte i den forbindelse hva som har skjedd i Sverige. En noks\u00e5 grundig artikkel om dette arbeidet kan leses her, og jeg tar med et utdrag av artikkelen: (Jeg la ogs\u00e5 merke til at svenskene ikke hadde revidert noen av [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[3,11],"tags":[],"class_list":["post-13536","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-katolsk","category-liturgi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13536"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13537,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13536\/revisions\/13537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/aomoi.net\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}