Msgr Nicola Bux skriver om liturgien: La riforma di Benedetto XVI

Det svenske, katolske nettidsskriftet Katolsk Observatör har oversatt et intervju med msgr. Nicola Bux, som i starten av oktober kom ut med en bitande skarp bok, La riforma di Benedetto XVI (Benedikt XVI:s reform), som gör rättmätig boskillnad mellan en nödvändig reform och revolution. Ett sådant vinkling kan hjälpa till att öppna vägen för den liturgiska fred som påven önskar. I Italien har boken väckt våldsam debatt. Hur blir det i Frankrike? Vi hoppas att samma sak kommer att ske här och initierar nu debatten genom att publicera nedanstående exklusiva intervju.

Det er et langt og svært interessant interju og jeg tar her bare med litt (og oppfordrer leserne til å lese hele intevjuet HER):
… jag ägnat hela tredje kapitlet åt ”slaget om den liturgiska reformen”, och detta slag har utkämpats två gånger, först gången under Andra Vatikankonciliet och därpå efter konciliet. Skälet till konflikten är tolkningen av liturgin. Är den – liksom själva tron som kyrkan äger – i kontinuitet med traditionen eller utgör den ett brott? Det parodoxala ligger i att nyskaparna använt sig av urkyrkans modell för att ge stöd åt sin uppfattning att liturgin behövde förnyas, och det har traditionalisterna också gjort, men dessa har gjort det för att lämna saker och ting i det tillstånd som var. Vi befinner oss inför samma ”synd” i det ena och det andra fallet: den att betrakta det som är äldre som något omgivet av särskild pietet (”arkeologism”) (som något man vill fasthålla till varje pris utan hänsyn tagen till den helige Andes verkan, ö.a.) och som redan påven Pius XII avslöjade i Mediator Dei (1947). …

… … Alltsedan ursprunget och fram till våra dagar, firar prästen i den östliga kyrkan mässan ad Dominum och människorna har aldrig trott att han vänder ryggen mot dem! Hur kan vi lyda ”sursum corda”, det vill säga vara riktade mot Gud, om prästen är mitt emot oss och tar upp all vår uppmärksamhet? Det är mycket svårt ur psykologisk synvinkel. Vi kan tänka, liksom påven gör, att tron och bönen återfinner den riktiga orienteringen om Korset på nytt sätts i centrum, och prästens och de troendes uppmärksamhet riktas mot det. Och vi kan tillägga att om mässfirarna börjar vända sig ad Dominum så är detta även en ekumenisk gest gentemot den ortodoxa kyrkan!

3 hendelser på “Msgr Nicola Bux skriver om liturgien: La riforma di Benedetto XVI”

  1. Ja, Pastor – I sannhet et forklarende intervju!

    Så har da vi mange, som har vært så opptatt av dette, ikke tatt feil, ikke argumentert forgjeves!

    Msgr. Nicola Bux sin bok om liturgien og «reformenes reform» – er lesning til å bli klok av, om vi tolker det inngående intervjuet i oversatt form. Her formidles det så klokkeklart, at selv den mest modernistisk-orienterte burde forstå – og ta litt lærdom!

    Dette, sammen med bl.a. Msgr. Domenico Bartolucci uttalelser om liturgiske spørsmål nyligen, og Hans syn på Vaticanum II. sine utglidninger og eksperimentalitet i ettertid, er en befriende åpning for alle oss som har etterstrebet en tilbakevenden til fornuftens og kontinuitetens hermeneutikk.

    Samtalene og konsultasjonene, som Den Hellige Stol i dag begynner med FSSPX, skal bli spennende og følge videre. Det ene tar gjerne å følger det andre; En markert økning i kall til prestegjerning så vel som ordensinntrede, basert på Kirkens tradisjonelle former og historiske betingelser derav; i liturgi og messeform – er tydelige bevis for Pave Benedikt XVI sin klokskap og visdom. Behovet var – og er enormt – for den klargjøring som nu er igangsatt!

    Et viktig poeng, som har avtegnet seg i det siste, er tilnærmingen mellom Den Romersk Katolske Kirke og Øst-Kirken. I denne sanne økumeniske ånd, er nettopp Kirkens tibakevendelse til den tradisjonelle orient og ritus – en viktig katalysator og nærmest betingelse, for den store enhet vi nu med stor glede kanskje kan se konturene av!

    ————————–

    Jeg vet ikke Pastor Moi, om du har sett denne messe?

    Her under kan man selv beskue og oppleve denne rikdom av en gregoriansk liturgisk messe, som blir betegnet som «Den Hellige Gregorius den Stores messe» etter Sankt Pius V:s romerske missale. Messen er tydelig fremført i form, og var naturligvis helt vanlig og ordinær før Vaticanum II.;

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 1;

    http://www.youtube.com/watch?v=ZUOvXRu6H2g

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 2;

    http://www.youtube.com/watch?v=YvyrPGHnG1E&feature=related

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 3;

    http://www.youtube.com/watch?v=DcUlYpWQS-0&feature=related

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 4;

    http://www.youtube.com/watch?v=fWmFNTMIouo&feature=related

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 5;

    http://www.youtube.com/watch?v=w1yq90wFnUk&feature=related

    Messa in latino celebrata con il rito di san Pio V – Del 6 siste;

    http://www.youtube.com/watch?v=hU4xLQ251WY

    Hilsen Tor.

  2. Ah.. Fr. Stehlin, den utrettelige.
    Det var han som holdt den marianske retretten for de lutherske prelatene i Litauen ifjor og som resulterte i flere konversjoner. Noen pågår ennå. Blant annet en luthersk superintendent!
    De prelatene som reiste derfra med konversjonsintensjoner forteller sitt tydelige språk.
    Takk for at du postet disse, Tor!

  3. Takk Trond; For dine ord, og tilleggsbemerkning ang. Fr.Stehlin!!!

    Må innrømme at dette er min favorittmesse på nett!!
    Det gledet meg meget å få høre Msgr. Nicola Bux sin beskrivning av dette missale i ovennevnte intervju….

    Tor.

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *

Skroll til toppen